Finns det liv på Mars?

Kategori: Kunskap är gratis! Publicerad fredag, 06 mars 2009

Det finns kanske inget liv på Mars i dag. Och kanske har det aldrig funnits något heller. Men det kommer säkert att finnas i framtiden, hävdar exobiologen Christopher McKay.Många välmeriterade astronomer hävdade vid den här tiden att de också sett kanalerna, och spekulationerna om marsianerna och deras kultur växte.

Tyvärr visade det sig att kanalerna bara varit synvillor, nervtrådar i observatörernas egna näthinnor som reflekterades i optiken. Men frågan om marsianernas vara eller icke vara var inte avgjord med detta.

Inte förrän 1965, när rymdsonden Mariner 4 passerade Mars och tog bilder från 10 000 kilometers höjd, kunde alla se att här varken fanns kanaler, skogar, hav eller lämningar av någon civilisation. Men någon typ av liv borde väl ändå finnas på den röda planeten.

Den första Marslandaren, Viking 1, damp ner på den röda planeten 1976, mitt på en rödbrun livlös sandöken beströdd med mindre stenblock.

Att där varken fanns kanaler eller marsianer var uppenbart, men kanske det ändå kunde finnas någon typ av primitivt liv nere i den karga marken.

Men det visade sig att Mars var ännu dödare än man trott. Visserligen visar Marsytan prov på erosion som verkar ha uppkommit genom forsande vatten, men Vikingsonderna fans inga som helst spår av vatten när de rotade i den röda sanden.

Inte så konstigt, menade geologen Dan McKenzie, när han besökte Sverige 2002 för att ta emot Crafoordpriset (se NyT 2002:37). McKenzie har forskat i Mars geologi, och menar att planeten varit stendöd sedan många miljarder år.

I sin ungdom var de tre planeterna Venus, Mars och jorden ganska lika, säger McKenzie. De hade i begynnelsen alla täta atmosfärer, vulkanism och ocenaner, men sedan har de gått olika vägar. Venus förvandlades till ett glödhett svavelångande inferno medan Mars blev en frystorkad öken.

I dag finns ingen geologisk aktivitet och inga rörelser i planetskorpan på Mars. Planeten tycks ha dött fullständigt redan för mer än tre miljarder år sedan. Anledningen, menar McKenzie, är att Mars är så mycket mindre än både jorden och Venus. Dess järnkärna har sedan länge svalnat och stelnat, vilket har gjort att det i begynnelsen så starka magnetfältet försvunnit. Utan en skyddande magnetosfär har solvinden eroderat bort Marsatmosfären och fått haven att torka ut.

Och eftersom Mars saknar ett skyddande ozonlager bränner UV-strålningen effektivt bort eventuella organiska molekyler på ytan.

Meteorit ALH 84001. Är den maskliknande strukturen fossila mikro­organismer från Mars?
Men ryktena om liv på Mars hade tagit ny fart 1996 med ALH 84001, en kolhaltig meteorit som anses ha sitt ursprung på Mars. Meteoriten är ungefär tio centimeter lång, och tros ha kastats ut i rymden från Marsytan vid ett asteroidnedslag i tidernas gryning. Efter att drivit runt i solsystemet har den till slut fångats in av jordens gravitation och dumpit ner på isen i Antarktis för ungefär 13 000 år sedan.

I meteoriten fann forskarna en sträng små kolhaltiga kulor. Var detta fossila bakterier från Mars?

- Ja, hävdade en forskare vid namn Christopher McKay. Han har vigt sitt liv åt att undersöka ­levande organismer i de mest ogästvänliga miljöer.

McKay har hittat liv på botten av frusna sjöar och i de frystorkade dalarna i Antarktis, djupt nere i Sibi­riens permafrost, i brännande saltöknar och i svavelosande heta källor.

Eftersom livet uppstod på jorden (eller om det nu damp ner som fripassagerare på en komet eller meteorit) redan för runt 3,9 miljarder år sedan så borde det rimligtvis lika väl kunnat ha uppstått (eller dumpit ner) även på Mars, där betingelserna var likartade.

Fanns det liv på Mars i tidernas begynnelse bör rester fortfarande finnnas kvar och kunna upptäckas. Antingen som levande primitiva organismer någonstans nere i marken, eller som fossil eller mumifierade rester. Hur som helst så skulle upptäckten av liv på vår grannplanet också ge oss viktiga ledtrådar om det tidiga livet på jorden.

Det är om detta den nya akademiska disciplinen exobiologi handlar. Christopher McKay var nyligen i Stockholm och ledde en konferens i ämnet på Vetenskaps­akademien.

McKay menar också att det är fullt möjligt att i framtiden med hjälp av växthuseffekten förvandla den i dag så ogästvänliga planeten till en någorlunda livsdräglig miljö, om än inte helt jordisk. Genom att låta en eller flera astero­ider av ammoniak eller metan slå ned på Mars skulle man kuna tillsätta så mycket växthusgaser till atmosfären att temperaturen går upp över nollstrecket. Därmed kan flytande vatten existera. Och när man har tillgång till vatten kan bakteriella processer få igång ett levande ekosystem som successivt förnyar atmosfären och förvandlar Mars till en jordliknande planet. Jordliknande i betydelsen som jorden för 3,5 miljarder år sedan.

Det låter som science-fiction, men McKay hävdar bestämt att detta faktiskt är fullt möjligt att genomföra med dagens teknik. Har vi redan lyckats med konststycket att ändra jordens klimat kan vi också ändra klimatet på Mars.

Det är mycket tveksamt om det finns liv på Mars i dag. Det kanske aldrig har funnits. Men det kommer säkert att finnas i framtiden, säger den optimistiske Christopher McKay.

Den som lever får se.

Träffar: 3664
DMC Firewall is a Joomla Security extension!