Man stöter ibland på personer som lever på en tämligen snål budget och som i slutet av månaden slår sig på bröstet, för att de inte har råd med någonting utan måste leva på bananer tills nästa löning letar sig in på kontot igen. Man blir kanske inte lyckligare av att ha en massa pengar på banken än vad man blir när man sätter sprätt på dem, men vad man kan fundera på är att man däremot blir en hel del tryggare. Att kunna unna sig god mat hela månaden och klara en större oplanerad utbetalning innebär en sund ekonomisk trygghet som ger många gånger större tillfredsställelse än den momentana glädjen att låta pengarna rinna iväg.

En del lever återhållsamt hela månaden men som ändå har det svårt att få det att gå ihop i slutet. Ni har min förståelse för den situationen som har blivit vardagsmat och som ni befinner er i - kanske finns det en chans att det blir bättre i framtiden och att det uppstår bättre förutsättningar för en bättre ekonomisk förbättring. Man kan ju även vända på resonemanget och ställa sig frågan hur man kan unna sig dyra nöjen när det finns kosing och plånboken den är fet och stinn för att sedan ställa sig i kön där man beklagar sig över sin plötsligt uppkomna ekonomi vid månadens slut - hur mycket glädje har man då av den dyra festhelgen - vore det inte bättre eller lättare att ha en ansenlig buffert på några tusen i banken istället?

Men som tur så är det väldigt få svenskar som prioriterar utifrån föregående resonemang - istället är det så att svenskar är dåliga på att unna sig. De som deltagit i vissa undersökningar uppger också att de får dåligt samvete av att spendera pengar på sig själva, något som gäller britterna. Minst dåligt samvete för sitt spenderande får tyskar och turkar, enligt undersökningen.

Svenskar vill ha uppmuntran innan de köper något extra till sig själva. Andra människor i Europa är inne på att de i stället är benägna att få något extra. Tyskarna skiljer sig från de andra länder då de i mindre utsträckning kopplar det emotionella till sin konsumtion. De uppger i stället att de handlar eftersom de helt enkelt har pengar över.

Slutligen !

Man hör ideligen att vi behöver definitivt fortsätta att konsumera mera för att skapa sysselsättning. Bara det vi köper i detaljhandeln under ett år skapar en halv miljon arbetstillfällen. Man poängterar att idag är det viktigare än nånsin, eftersom våra ungdomar behöver få ett jobb innan det är för sent. Handel är bra på många andra sätt också, till exempel genom att den underlättar för biståndet i andra länder.  Vi beställer varor och startar fabriker runt om i världen som ger sysselsättning åt människor som annars kanske skulle vara arbetslösa eller svälta. Så frågan kvarstår - ska vi spara eller ska vi unna oss? Vilket är bäst?